Asien Away

10:e Januari 23:22

"Strax efter klockan nio imorse attackerades två svenska ungdomar och fem andra personer av en valhaj utanför Koh Tao i sydöstra Thailand. Det var under ett organiserat utbildningsdyk som dykargruppen hamnade ivägen för den fyra meter långa valhajen som tagit sig ovanligt nära land. Men trots svåra bitskador på både armar och ben lyckades alla i gruppen ta sig upp till ytan för att få hjälp. Ambulanshelikoptrar var snabbt på plats och flög de sju skadade personerna till Chumporns internationella sjukhus där de nu vårdas med livshotande skador."

Så kunde det ha sett ut när ni med morgonkaffet i handen surfade in på aftonbladet.se imorse. Men för att ni ska hänga med i svängarna backar vi bandet och tar allting från början. Det var nämligen så att efter den välbehövliga rehaben mitt ute i ingenstans bestämde sig hela gänget för att pröva lyckan under ytan. Jag och Martin som hade lite rutin på det här med dykning sen tidigare hoppade på en fortsättningskurs medan Jesper och Anders snällt fick lära sig allting från scratch.

Advancedkursen skiljde sig från nybörjarkursen på så sätt att den inte innehöll någon teori utan endast bestod av dykning och träning i vattnet. I kursen ingick fem dyk, två obligatoriska och tre som vi fick välja själva. Vi valde att göra ett nattdyk, ett övningsdyk där man förbättrar sin skicklighet i att flyta enbart med hjälp av sin lungkapacitet samt ett övningsdyk som gick ut på att lära sig söka efter försvunna saker på botten, Search and Recovery. Dessutom ingick ett djupdyk på upp till 30 meter samt ett övningsdyk med kompass under ytan.

De tre övningsdyken var i ärlighetens namn ingenting speciellt. Dom finns där för att lära ut färdigheter som är nyttiga att kunna bemästra. Fun Divesen däremot, det är dom som gör alla övningsdyk värda mödan. Vårt första Fun Dive var ett nattdyk, vilket innebar att vi gav oss iväg med båten i solnedgången och sedan satt och väntade på att mörkret skulle börja regera över havet. När det väl hade skett satte vi på oss vår utrustning och hoppade ner med en ficklampa i handen. Väl nere i vattnet förstod man varför stämningen varit så hög på båten innan bland de rutinerade gardet. Nattdyk skulle visa sig vara något alldeles extra. Det enda man såg var sin egen och de andras ljuskällor, kollade man utanför ficklampans ljussken var det bäcksvart. Med andra ord fanns det inget utrymme för egna utsvävningar utan här gällde det att hålla ihop.

Annars var det häftigt att se vilken skillnad det var i havet efter mörkrets inträde. Det var som dag och natt. Fiskarna som for fram under dagen hade nu stannat upp för lite vila och fram hade istället helt nya arter letat sig. Rockor, krabbor och annat smått och gott från morgondagens middagsbord lekte för fullt nere på botten.

Efter cirka 40 minuters ren njutning tog sedan luften slut och det var dags att återvända till verkligheten. Exalterade som få klättrade vi upp på båten igen och åkte hemåt. Nu gällde det att ställa om sig för redan tidigt morgonen dagen efter var det dags för djupdyket, och hade vi vetat vad som väntade oss hade vi nog inte riktigt kunna sova den natten.

Timmarna gick och innan vi visste ordet av det så satt vi där på 24 meters djup redo att inleda kursens andra och sista Fun Dive. Vi hade åkt iväg till en ö som tydligen kallades för Shark Island, och på förhand hade vår ledare sagt att om vi hade tur så kanske vi eventuellt skulle på vår höjd få se någon enstaka babyhaj. Med andra ord var det ingen risk att stöta på någon haj. Men, ungefär halvvägs in i dyket såg jag något väldigt stort röra sig på min högra sida. När jag såg att den hade konturerna av en haj smög sig respekten på i ryggraden. I samma veva signalerade min ledare att jag skulle röra mig neråt några meter, vilket jag tolkade som att jag skulle göra för att inte hamna i hajens synfält. Sagt och gjort sjönk jag som en sten och under resten av dyket och dagen gick det inte att släppa tankarna från vad jag nyss hade sett. När vi väl kom upp till ytan igen var det givetvis det första och enda som diskuterades mellan mig och Martin och när vi frågade vår ledare vad det var för haj så visade det sig att han inte ens hade sett den!?! Han hade haft fullt upp med att titta in under några klippor och totalt missat den majestätiska hajens framfart.

Väl uppe på båten fick vi dock reda på att det var en fyra meter lång valhaj av en annan grupp som hade sett samma sak. Nyfikna som vi var sökte vi lite på denna varelse på internet senare under dagen, och fick reda på att den tydligen inte är intresserad av att äta annat än plankton och småfisk och att dykare brukar simma och leka med den. Med andra ord var det aldrig någon fara på taket, men det kunde vi ju inte veta när vi väl var nere i vattnet!

Hur som helst så klarade både jag och Martin kursen galant och kan nu titulera oss Advanced Open Water Divers med ett antal nya livslånga minnen färska på näthinnan!

Tobbe